Få ersättning för att ta hand om regnvatten

Få ersättning för att ta hand om regnvatten

Kraftiga regn och skyfall kan snabbt fylla kommunernas ledningsnät. När stora mängder vatten från hustak, garage och andra hårdgjorda ytor leds ner i dagvattensystemet samtidigt ökar risken för översvämningar. Därför vill allt fler kommuner att fastighetsägare fördröjer, samlar upp eller låter regnvattnet sjunka ner lokalt på den egna tomten.

I vissa kommuner finns även ekonomisk ersättning för fastighetsägare som kopplar bort sina stuprör från det kommunala ledningsnätet. Ett aktuellt exempel är Malmö och Lund, där VA SYD erbjuder 2 500 kronor per korrekt bortkopplat stuprör.

Varför behöver regnvattnet tas om hand lokalt?

Regnvatten från tak och mark kallas vanligtvis dagvatten. Under ett normalt regn fungerar ledningsnätet oftast utan problem, men vid ett kraftigt skyfall kan mycket stora vattenmängder nå systemet på kort tid. Om nätet blir fullt kan vatten bli stående på gator och tomter eller i värsta fall tränga in i byggnader och källare.

Genom att koppla bort stuprör och ta hand om vattnet på den egna fastigheten minskar belastningen på ledningsnätet. Regnvattnet kan exempelvis:

  • samlas i en tank för senare användning

  • ledas ut över en gräsmatta eller planteringsyta

  • fördröjas i ett regnkar eller en regnbädd

  • infiltreras genom en stenkista eller dagvattenkassetter

Även om en enskild fastighet bara tar hand om en begränsad mängd vatten kan den sammanlagda effekten bli betydande när många fastighetsägare gör samma sak.

Malmö och Lund ger ersättning per bortkopplat stuprör

Fastighetsägare inom VA SYD verksamhetsområde för dagvatten i Malmö och Lund kan ansöka om en ersättning på 2 500 kronor för varje stuprör som kopplas bort på rätt sätt. Erbjudandet gäller villor, radhus och flerfamiljsfastigheter.

För att få ersättningen ska bland annat följande villkor vara uppfyllda:

  • Stupröret ska tidigare ha varit anslutet till det allmänna ledningsnätet.

  • Stupröret ska kopplas bort helt och ledningen ner i marken ska proppas.

  • Den takyta som avvattnas genom stupröret ska vara minst 20 kvadratmeter.

  • Regnvattnet ska tas om hand inom den egna fastigheten.

  • Vattnet får inte orsaka skador på huset, grannfastigheter eller gatan.

  • Åtgärden ska dokumenteras med fotografier och en ritning eller enkel skiss.

Om vattnet leds till en tank eller regntunna kräver VA SYD dessutom ett bräddavlopp. Bräddningen ska kunna föra bort vattnet när behållaren är full utan att det rinner mot husgrunden, ut på gatan eller över till grannen. Enligt VA SYD ska slangen för bräddavloppet vara minst 50 millimeter i diameter.

Villkoren och ersättningsnivån kan förändras. Kontrollera därför alltid aktuell information direkt hos VA SYD innan arbetet påbörjas. Satsningen har även uppmärksammats av SVT Nyheter Skåne, som berättade om en fastighetsägare som fick närmare 10 000 kronor efter att ha kopplat bort flera stuprör.

Finns motsvarande stöd i andra kommuner?

Det finns inget generellt statligt bidrag som automatiskt gäller för alla som samlar regnvatten. Ersättningar, rabatter och tekniska krav beslutas lokalt och kan därför skilja sig mellan olika kommuner och VA-bolag.

I vissa kommuner kan det finnas ersättning för bortkopplade stuprör eller andra åtgärder som minskar belastningen på ledningsnätet. På andra orter kan en fastighetsägare under vissa förutsättningar få sin dagvattenavgift omprövad. Många kommuner rekommenderar lokalt omhändertagande av dagvatten även om något ekonomiskt stöd inte erbjuds.

Kontakta kommunens VA-avdelning eller det lokala VA-bolaget och fråga:

  1. Finns ersättning för att koppla bort stuprör?

  2. Kan dagvattenavgiften reduceras om vattnet tas om hand inom fastigheten?

  3. Vilka krav ställs på infiltration, fördröjning och bräddning?

  4. Krävs anmälan, godkännande eller besiktning innan ersättning betalas ut?

Kontrollera villkoren innan installationen påbörjas. Vissa aktörer kräver fotografier både före och efter arbetet, och stödet kan vara begränsat till ett visst verksamhetsområde.

Ovanjordisk eller nedgrävd regnvattentank?

Den bästa lösningen beror på hur mycket vatten som ska samlas, hur det ska användas och hur tomten ser ut.

En ovanjordisk regnvattentank är vanligtvis enkel att installera, kontrollera och underhålla. Den passar bra för exempelvis trädgårdsbevattning, rengöring och andra användningsområden där dricksvattenkvalitet inte krävs. Tanken behöver placeras på ett stabilt och plant underlag och skyddas mot frost när det behövs.

En nedgrävd regnvattentank tar inte upp någon användbar yta ovan mark och kan ge betydligt större lagringskapacitet. Den kan kombineras med filter, pump, nivåstyrning och automatisk påfyllning beroende på hur systemet ska användas. Installationen kräver mer markarbete och måste dimensioneras efter markförhållanden, grundvattennivå, belastning och tillverkarens anvisningar.

Även andra lämpliga behållare, däribland en korrekt installerad IBC-tank, kan användas i vissa enklare system. Behållaren måste vara lämplig för ändamålet och installationen behöver ha säker tillrinning, filtrering och bräddning.

Tankcenter kommer att erbjuda både ovanjordiska och nedgrävda tanklösningar för uppsamling och användning av regnvatten. Målet är att kunna erbjuda lösningar för såväl mindre trädgårdar som större fastigheter och verksamheter.

Hur stor tank behövs?

En millimeter regn på en kvadratmeter tak motsvarar ungefär en liter vatten. Ett regn på 10 millimeter över ett tak på 100 kvadratmeter ger alltså teoretiskt cirka 1 000 liter vatten före avdrag för spill och förluster.

Det betyder samtidigt att en tank snabbt kan bli full. Tankens volym bör därför väljas utifrån:

  • ansluten takyta

  • lokal nederbörd

  • hur ofta och till vad vattnet ska användas

  • tillgängligt utrymme

  • hur överskottsvatten kan avledas på ett säkert sätt

En större tank ger mer lagringskapacitet men ersätter inte behovet av ett korrekt dimensionerat bräddavlopp. Vid långvarigt eller kraftigt regn måste överskottsvattnet alltid ha en säker väg vidare.

Tänk på vattenkvaliteten

Regnvatten från tak är inte dricksvatten. Det kan innehålla pollen, damm, fågelspillning och ämnen från takmaterialet. För trädgårdsbevattning räcker det ofta med ett lövskydd och ett enklare filter, medan mer avancerad användning kan kräva flera reningssteg och en installation som skiljer regnvattensystemet från dricksvattenledningarna.

Välj därför utrustning efter användningsområdet och följ alltid kommunens regler samt gällande installationskrav. Regnvatten ska inte kopplas in på fastighetens dricksvattensystem utan rätt skydd och fackmässig installation.

Regnvatten är en resurs – inte bara något som ska ledas bort

Att samla och använda regnvatten kan minska förbrukningen av behandlat dricksvatten, ge tillgång till bevattningsvatten under torra perioder och samtidigt avlasta ledningsnätet när det regnar kraftigt. I Malmö och Lund kan åtgärden dessutom ge en konkret ekonomisk ersättning.

Oavsett om kommunen erbjuder stöd eller inte är det klokt att planera hur regnvattnet kan fördröjas, lagras och användas på den egna fastigheten. Med rätt dimensionerad tank, filtrering och säker bräddning blir regnvattnet en användbar resurs i stället för en belastning.

Tillbaka till blogg