Vad är ett fördröjningsmagasin – och när behövs det?

När stora mängder regn faller på kort tid kan kommunala ledningar, diken och andra dagvattensystem snabbt bli överbelastade. Vatten som rinner från tak, parkeringar och andra hårdgjorda ytor når systemet betydligt snabbare än vatten som faller över naturmark. Det ökar risken för vattenansamlingar, erosion och översvämningar.

Ett sätt att minska de tillfälliga flödestopparna är att installera ett fördröjningsmagasin för dagvatten. Magasinet fungerar som en buffert: vattnet samlas upp när det regnar som mest och släpps sedan ut långsammare när belastningen har minskat.

Vad är ett fördröjningsmagasin?

Ett fördröjningsmagasin är en anläggning som tillfälligt tar emot dagvatten från exempelvis tak, gårdar, vägar eller parkeringsytor. Vattnet hålls kvar under en begränsad tid och lämnar därefter magasinet genom ett strypt utlopp, infiltration i marken eller en kombination av båda.

Syftet är alltså inte i första hand att lagra allt vatten för framtida användning. Huvuduppgiften är att jämna ut flödet och minska den största mängd vatten som lämnar fastigheten vid ett och samma tillfälle.

Östersunds kommun beskriver exempelvis fördröjningsmagasin som underjordiska magasin som kan utformas på olika sätt beroende på syfte och lokala förutsättningar. Kommunen skiljer bland annat mellan täta magasin och otäta perkolationsmagasin, där vattnet även kan infiltrera i den omgivande marken.

Så fungerar fördröjningen

Principen kan beskrivas i fyra steg:

1. Regnvatten leds från tak eller markytor till magasinet.

2. Ett filter, sandfång eller slamfång hindrar löv, grus och grövre partiklar från att följa med in.

3. Vattnet samlas tillfälligt i magasinet.

4. Ett dimensionerat utlopp begränsar hur snabbt vattnet leds vidare.

När tillflödet är större än utflödet stiger nivån i magasinet. Efter regnet fortsätter vattnet att lämna magasinet i kontrollerad takt tills den avsedda fördröjningsvolymen åter är tillgänglig inför nästa regn.

Systemet behöver också ha ett säkert bräddavlopp eller en planerad ytlig avrinningsväg för situationer där regnet är större än det som anläggningen har dimensionerats för. Ett magasin kan minska risken för översvämning, men ingen anläggning kan dimensioneras för obegränsade vattenmängder.

Skillnaden mellan fördröjning, lagring och infiltration

Begreppen används ibland som om de betydde samma sak, men lösningarnas huvudfunktioner skiljer sig.

Fördröjning

Vattnet hålls tillbaka tillfälligt och släpps ut i begränsad takt. Volymen ska normalt tömmas efter regnet så att den är tillgänglig vid nästa nederbördstillfälle.

Lagring för återanvändning

Vattnet sparas för att senare användas till exempelvis bevattning eller rengöring. En tank som redan är full när ett skyfall kommer har dock ingen ledig volym för fördröjning.

Infiltration

Vattnet får sjunka ner i marken på den egna fastigheten. Detta kan göras genom exempelvis en stenkista, dagvattenkassetter, en regnbädd eller ett genomsläppligt marklager. Markens förmåga att ta emot vatten, grundvattennivån och avståndet till byggnader måste alltid beaktas.

Samma anläggning kan kombinera flera funktioner. En regnvattentank kan till exempel ha en volym som används för bevattning och en separat buffertvolym för fördröjning. Det kräver att utlopp, bräddning och tillgänglig volym är planerade för uppgiften.

Olika typer av fördröjningsmagasin

Vilken lösning som passar bäst beror på fastigheten, markförhållandena och kommunens krav.

Tät tank eller cistern

En tät tank tar emot vattnet och släpper ut det genom ett reglerat utlopp. Lösningen är användbar där marken har dålig infiltrationsförmåga eller där vattnet inte bör släppas direkt till omgivande jord. Tanken kan placeras ovan jord eller grävas ner, beroende på utförande och tillverkarens anvisningar.

Dagvattenkassetter

Kassetter skapar en stor hålrumsvolym under mark. De kan omslutas med ett genomsläppligt material för infiltration eller med ett tätt membran när vattnet i stället ska fördröjas och ledas vidare genom ett kontrollerat utlopp.

Rörmagasin

Rör med stor dimension kan användas för att skapa en underjordisk fördröjningsvolym. De förekommer ofta vid större fastigheter, parkeringar, verksamhetsområden och andra platser där stora vattenmängder behöver hanteras.

Öppna lösningar

Dammar, svackdiken och regnbäddar kan också fördröja dagvatten. De tar plats ovan jord men kan samtidigt bidra med rening, växtlighet och en mer naturlig vattenhantering. De kan användas som fristående lösningar eller kombineras med ett underjordiskt magasin.

Hur stort magasin behövs?

Dimensioneringen måste göras utifrån den aktuella platsen. Faktorer som påverkar behovet är bland annat:

• ansluten tak- och markyta

• andelen hårdgjorda ytor

• dimensionerande regn och vald säkerhetsnivå

• vilket utflöde kommunen eller VA-huvudmannen tillåter

• markens infiltrationsförmåga

• grundvattennivå och höjdsättning

• tillgänglig yta och möjlig placering

• behovet av klimatfaktor för framtida, kraftigare regn

Som en enkel illustration ger en millimeter regn över en kvadratmeter yta ungefär en liter vatten. Ett regn på 20 millimeter över ett tak på 200 kvadratmeter motsvarar därför teoretiskt cirka 4 000 liter vatten, innan hänsyn tas till exempelvis avdunstning och andra förluster.

Det betyder inte automatiskt att magasinet ska rymma hela den volymen. Under regnet kan en del vatten lämna anläggningen genom det strypta utloppet eller infiltrera i marken. Den nödvändiga fördröjningsvolymen beror därför på samspelet mellan tillflöde, utflöde och regnets varaktighet.

För större system, byggprojekt och verksamhetsfastigheter bör beräkningen utföras av en sakkunnig projektör. Kommunen eller VA-huvudmannen kan också ha särskilda beräkningskrav och gränser för hur mycket vatten som får släppas vidare.

Vad är ett strypt utlopp?

Ett strypt utlopp begränsar flödet från magasinet. Det kan bestå av exempelvis en flödesregulator eller en noggrant dimensionerad öppning. Utloppet gör att magasinet fylls när tillrinningen är hög och töms gradvis efter regnet.

Ett för stort utlopp ger liten fördröjning eftersom vattnet lämnar magasinet för snabbt. Ett för litet eller igensatt utlopp kan i stället göra att magasinet töms för långsamt eller bräddar i onödan. Därför behöver inlopp, utlopp och eventuellt sandfång vara åtkomliga för kontroll och rengöring.

När kan kommunen ställa krav?

Krav på fördröjning kan förekomma vid exempelvis nybyggnation, ombyggnad, exploatering eller när en stor yta hårdgörs. Kraven kan finnas i detaljplaner, dagvattenutredningar, bygglovsvillkor eller VA-huvudmannens tekniska anvisningar.

Förutsättningarna skiljer sig mellan olika kommuner. Innan en anläggning projekteras bör fastighetsägaren därför ta reda på:

• om lokalt omhändertagande av dagvatten krävs

• hur stort utflöde som tillåts från fastigheten

• vilket dimensionerande regn som ska användas

• vart bräddande vatten får ledas

• om anmälan, lov eller annat godkännande behövs

Kommunens krav bör kontrolleras innan produkter beställs eller markarbetet påbörjas.

Installation och underhåll

En nedgrävd tank måste vara avsedd för markförläggning och installeras enligt tillverkarens anvisningar. Jordtryck, trafiklast, grundvatten, förankring och återfyllnad kan påverka vilken konstruktion som behövs. En ovanjordisk tank kräver ett plant och bärande underlag samt skydd mot exempelvis frost, solljus och oavsiktlig påkörning när det är relevant.

Alla fördröjningsmagasin behöver kunna inspekteras. Filter och sandfång ska rengöras, sediment avlägsnas och utlopp kontrolleras så att flödet inte blockeras. Hur ofta detta behöver göras beror på vilka ytor som är anslutna och hur mycket material som följer med vattnet.

Kan regnvattnet användas samtidigt?

Ja, fördröjning kan kombineras med återanvändning. Vatten kan exempelvis sparas för bevattning eller rengöring samtidigt som en del av tankens volym reserveras för nästa regn.

Det är dock viktigt att skilja på den lagrade volymen och den volym som verkligen finns tillgänglig för fördröjning. Mer avancerade system kan använda nivåmätning och styrd avtappning för att skapa ledig kapacitet inför väntad nederbörd.

Regnvatten är inte dricksvatten och kan innehålla föroreningar från luft, tak och mark. Utrustning, filtrering och användningsområde måste därför anpassas efter vattnets kvalitet. Regnvattensystem får inte kopplas ihop med dricksvatteninstallationer utan rätt skydd och fackmässigt utförande.

En viktig del av framtidens dagvattenhantering

Ett väl dimensionerat fördröjningsmagasin kan minska flödestoppar, avlasta ledningsnätet och begränsa risken för skador vid kraftiga regn. Lösningen kan användas vid allt från bostäder och mindre gårdar till större kommersiella fastigheter, lager och parkeringsområden.

Tankcenter kommer att erbjuda både ovanjordiska och nedgrävda tanklösningar för regnvatten. Vilken lösning som är lämplig avgörs av önskad funktion, vattenmängd, markförhållanden och lokala krav. Vid system som ska fungera som fördröjningsmagasin är korrekt dimensionering, reglerat utlopp och säker bräddning minst lika viktiga som själva tankvolymen.

Läs även: Kan man få bidrag eller ersättning för att samla regnvatten?